Jorden runt på räls – fortsättning – ”Morens sista suck…”

Nu har vi kommit fram till fjärde avsnittet av ”Jorden runt på räls …” Tidigare har vi stiftat bekantskap med familjen Larsson som är på resande fot. Vi har lärt känna mamma Maria och pappa Nils samt Joannas lillebror Christer.  När tåget fastnade i en tunnel föranledde det att medresenärerna började berätta underhållande anekdoter för att få tiden att gå. Under tiden sitter Joanna och observerar passagerarna i vagnen och noterar deras förehavande.  Historia är Joannas bästa ämne i skolan och tidigare i veckan hade hon skrivit prov på Spaniens realia vilket får henne att dra åt sig öronen när ett par på tåget börjar prata med varandra. Vi lämnar vintern bakom oss när tåget tuffar ut ur tunneln – där ute väntar ett tinande landskap, blomstrande kullar och tindrande solsken. Joanna lägger märke till hur spanjoren kisar när han tittar ut och han verkar njuta av solljuset.

Tidigare avsnitt”Jorden runt på räls” och Möt Din halva apelsin” samt ”Blommande körsbärsträd”

Spanjoren ställer tillfälligt ifrån sig gitarren och slår sig ner jämte den blonda sjuksköterskan. ”Jag har bott i Sverige sju år men jag har ännu inte vant mig vid det iskalla vädret” säger han lite trevande och fortsätter ”… Du förstår jag har flamencoblod i mig, jag kommer från soliga Granada i södra Spanien – känner du till Andalusien?” han försöker få igång ett samtal med den blonda kvinnan som förstrött tittar ut genom fönstret. Då han inte lyckas få ögonkontakt med henne börjar han sjunga ”Lamento de Boabdil ”nästan viskande och kittlande i hennes öra. En sång som beskriver när den siste moriske härskaren i den Iberiska halvön, Abu Abdullah, som han egentligen hette, tvangs kapitulera och överge Granada, samma år som Columbus upptäckte en ny värld. Boabdil lär ha fällt en tår då han vände sig om för att se sitt undersköna palats Alhambra för sista gången.

”Alhambra kommer från adjektivet röd på arabiska” informerar den blonda helt överraskande som får honom att flämta till. Hon har arbetat som sjuksköterska i Jeddah ett antal år och ett och annat ord verkar ha fastnat. Hon hade ofta besökt Souquen (marknaden) för att där handla röda äpplen. ”Tuffaha al-hamar wahad kilo min fadalak!” hade hon sagt så ofta att det nästan blivit hennes mantra.  Sjuksköterskan har vänt sig om och stirrar nu in i Spanjorens mörka ögon. Han påminner henne om den unge mannen hon hade träffat på en buss i Jeddah. Denne hade försökt få hennes uppmärksamhet den gången utan att lyckas. Efteråt hade han sagt att hon hade verkat väldigt sval och ointresserad. Idag ska hon försöka vara lite mer tillmötesgående mot denne mörke främling med den förföriska blicken.

Det mytomspunna Alhambra, en vacker borg i morisk stil är belägen på en höjd med utsikt över Sierra Nevada. Vid solnedgång upplever ögat att borgens fasad lyses upp av ett rött skimmer – därav namnet ”röda borgen” på arabiska.
* * *

”Tyvärr har jag aldrig varit i Granada, men jag känner till historien om moren Boabdil” säger hon med ett stolt leende.” Legenden säger att Boabdils mor lär ha sagt till honom – Gråt nu som en kvinna över det du inte kunde försvara som en man”. Den där Spanjoren verka inbilla sig hur man kan erövra en kvinnas hjärta – genom att sjunga något romantiskt för henne speciellt. Se bara hur han bröstar sig och lutar sig mot den blonda sjuksköterskan för att hon ska känna på hans puls. Men kommer hon att falla för hans charm?

Joannas minns hur hennes historielärare hade föreläst: ”Morer kallades de muslimer som under den islamiska expansionen intog och bebodde iberiska halvön från 711 till 1492 och grundade al-Andalus (idag Andalusien). Under denna period levde morer, judar och kristna fredligt sida vid sida. Men en dag bestämde sig det katolska kungaparet, drottningen Isabel I från Katalonien med maken Fernando II från Aragonien för att landsförvisa morerna och judarna från Spanien. Ett ödesdigert misstag skulle det visa sig, med tanke på att det var framför allt judarna som drev handeln samt affärer i landet och morerna som stod för konst, kultur och vetenskap.” Hon fick väl godkänd på provet och hon hade glänst av lycka.

”Drottning Isabel var troligtvis hämninglysten för att hon levde i ett kärlekslöst äktenskap” säger Spanjoren och avbryter våra tankar om Tusen och en natt … ”… hennes man lär ha haft flera kvinnohistorier på sin meritlista … ” säger han vidare när han märker att han har fått allas uppmärksamhet. ”Äktenskapet var ju arrangerat för att på så sätt ge stabilitet åt kungadömena Katalonien och Aragonien och lägga grunden för Spaniens enande.” fortsätter han och slår ut med armarna för att låta mer övertygande när vi tittar upp som nyfikna lemurer på honom. Drottningen hade däremot visat sin givmilda sida då hon bekostade Columbus upptäcktsfärd. Men det kanske snarare berodde mer på girighet än välgörenhet. Straffet kom som ett brev på posten – eftersom allt guld conquistadorerna förde med sig till sina fädernesländer orsakade detta handlande indirekt den första vågen av inflation i Europa.

Skolfröken som återigen har rest sig upp predikar över våra huvuden: ”Den muslimska kulturen överglänste andra civilisationer och under morernas vistelse i Spanien berikade de landet inom flera områden. Arabernas inflytande lämnade spår efter sig liksom porlande fontäner och djupa brunnar i lummiga innergårdar (patios). Dåtidens luftkonditionering skulle man kunna säga.” Jo, jag kommer ihåg när vi åkte till Torremolinos med familjen förra sommaren. Det kalla vattnet i poolen kändes svalkande när solen brände obarmhärtigt på våra hjässor. Arabernas  arv återfinns också i form av låneord i spanskan. Förresten visste ni att även i svenskan finns många ord med ursprung från arabiskan som vi fått via tyskan?” Vi låtsas inte om henne och tittar istället på de vitsippsklädda kullarna som dansar förbi vårt fönster – de heltäckande blommorna påminner om nyfallen snö.

En tidning glider ner från Sjökaptenens knä och den faller med ett dovt duns på golvet. Han hade slumrat till men väcks nu av Skolfrökens näbbiga röst. Harklande sträcker han sig för att nå glaset med vatten någon vänlig passagerare tidigare hade givit honom när han började hosta. Yrvaket tittar han på henne – nästan anklagande för att hon hade väckt honom ur sin ljuva dröm. Han hade åter igen sett sin vackra prinsessa stå leende under de blomstrande körsbärsträden men nu är han tillbaka till verkligheten och det gör ont i hjärtat.

Kommer vi någonsin höra Skolfrökens egen berättelse? Vad kommer att hända mellan den eldige Spanjoren och den svala Sjuksystern? Och får vi veta om Sjökapten har något barn i Japan… häng med i nästa avsnitt av ”Jorden runt på räls … ”

Har du förresten titta på våra video clip hur man kan redigera bilder i Photoshop Elements: Till Filmgalleriet

 

 

Det här inlägget postades i Historia, Reseskildring, Story och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jorden runt på räls – fortsättning – ”Morens sista suck…”

  1. Bo Carlsson skriver:

    Granada och bergen runt omkring är fantastiska platser. Fortfarande väldigt mycket av Afrika i och runt om Granada . Apropå inflationen så var det framför allt den enorma mängden silver som orsakade den. Spanjorerna slog mynt av silvret och betalade med detta sina ändlösa krig de förde på kontinenten under femton och sextonhundratalen. Silvret översvämmade Europa och orsakade kraftiga prisstegringar som skapade ännu mera oro.
    Spännande historia Angie!

  2. Eva skriver:

    Man sitter vid sitt vanliga skrivbord i sitt vanliga arbetsrum. Regnet forsar mot fönsterrutorna. Det är mörkt fastän det är mitt på dagen i mars. Men, oj, vilken helt annorlunda, fantastisk, supersurrealistisk värld man plötsligt kunde hamna i här framför den vanliga dataskärmen med skärvor från så många åldrar och kulturer i en helt egen mix!! :) ) Angie, du måste fortsätta!! Ock jag måste läsa igen senare, för jag missade väl det mesta….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>