Jorden runt på räls – mot nya äventyr …

På väg genom ett snöigt landskap med vita vidder och jag längtar redan efter en varm kram av min kära mormor. Pappa kom hem igår från Singapore med tre dagars försening. Han blev tvungen att stanna på Frankfurts flygplats så länge då alla flighter hem var inställda, på grund av det snökaos som råder i norra Europa. Men nu sitter hela familjen bestående av mamma, pappa, min lillebror Christer och jag tillsammans på tåget – vi är äntligen på väg. Det sägs att vintern i år är den kallaste sen 1850. Solen skiner från en klarblå himmel och kristallerna på kullarna gnistrar bländande vitt. Granarna susar förbi i takt med dunket. Mamma har gjort i ordning en rejäl matsäck med goa mackor och en termos med härlig tjock aromatisk choklad. Resan hem till mormor kommer att ta ett antal timmar. ”Det gäller att ha tillräckligt med mat med oss” sa mamma innan vi begav oss. Tåget kör genom en tunnel och allt blir becksvart innan ljusen i kupén automatiskt tänds. Väl igenom stannar tåget plötsligt bryskt med ett ryck och allt blir ljudlöst. Efter en kort tystnad börjar passagerna mumla som surrande bin: ”Vad nu då?” En stressad tågvärdinna i spretig truls och med slipsen över axeln springer tungt i gången bort till sitt bås i angränsande vagn. Genom högtalaren meddelar strax hennes knastrande röst att vi sitter fast i en snödriva – hon lovar återkomma så snart hon har mer information. Jaha.

”Ungar har jag berättat för er om den gången då det snöade så mycket över London att Big Ben blev begravd under snön?”säger pappa och ler med sina blå ögon. Pappa har varit med om mycket under sina resor till sjöss. Den historien har man ju hört oräkneliga gånger då han blev tvungen att åka skidor för att ta sig fram till sin båt som låg förankrad i floden Themsen. ”Men Nils då, våra barn går inte på såna historier längre.” Pappa brister ut i skratt. Mamma däremot ser sig oroligt omkring med rynkad panna – vad ska folk tycka? När pappa väl sätter igång och berättar om sina äventyr vet man inte hur historierna kommer att sluta.

Lite nervöst tar hon fram provianten – plasten prasslar. ”Förmodligen kommer missödet med tågstoppet att ta en bra stund – lika bra att få i sig lite näring” säger hon medan smörgåsarna fördelas mellan oss.

”Nyttigt med hårdkokta ägg” säger pappa och pekar på ägghalvorna spritsade med klickar av Kalles Kaviar. ”De godaste och största äggen finns i Indien. Och det är så varmt där att man kan koka ägg i kupolen på Taj Mahal” informerar pappa självsäkert. ”Men farsan då” utbrister Christer och ser förebådande ut. Min lillebror har kommit till den åldern då han tycker att det är pinsamt när mamma pussar honom på kinden och pappa skryter om sina resor. Jag däremot älskar att lyssna på pappa när han berättar skrönor. När jag blir stor ska jag bli pilot och ge mig ut i världen. Min lillebror säger att kvinnor inte klarar av att styra ett plan, men jag delar inte hans uppfattning. Bara man är målmedveten och fokuserad så kan man lyckas med allt man företar sig med.

”Mamma kan jag få en banan?” – säger Christer och tittar upp från sitt Donkey-Kong-spel. Sedan fortsätter han smått filosoferande ”… vad skulle man kalla en korsning mellan banan och mandarin?” Pappa är en inte sen med svaret ”Bandarin” – och vi skrattar frigörande åt skämtet. Pappa påstår att en sådan frukt verkligen existerar och att man kan hitta jättegoda bandariner på marknader runt om i Australien.

Nu börjar övriga tågresenärer att dra på smilbandet och en del skakar suspekt på huvudet. Deras irritation över att tåget står helt still verkar vara bortblåst.

Fortsättning följer … ”Jorden runt på räls – Mötet med Din halva apelsin”

Bilderna till storyn har Anders Jensen skapat – mer honom kan Du läsa om i föregående inlägg: ”Förverkliga Dina vildaste bildidéer.” där han berättar om hans stora intresse för fotorealism.

Det här inlägget postades i Råd & Tips - Bildhantering, Story och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jorden runt på räls – mot nya äventyr …

  1. kamilla kirch skriver:

    Vilken underbart fin berattelse du har skrivit. Jag ser ”eagerly” fram emot fortsattningen.

  2. Eva skriver:

    Spännande!! Och fantastiska bilder!! Jag ser också med spännande fram emot fortsättningen…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>